Wikipedia:Ukens artikkel

Fra Wikipedia, den frie encyklopedi
Hopp til: navigasjon, søk
Våre beste artikler
Ukens artikkel: det beste fra vår egen wiki
- og et skandinavisk samarbeid


Ukens artikkel er en bolk på forsiden som blir oppdatert en gang i uken med de første avsnittene fra en spesielt god artikkel fra vår Wikipedia, sammen med et bilde.

Hvordan velges ukens artikkel? Artiklene velges blant våre Utmerkede artikler, Anbefalte artikler og Gode lister og portaler. Alle som vil kan foreslå en artikkel som ukens artikkel; du skriver inn ditt forslag på en ledig diskusjonsside under årsoversikten over forslag. Her kan du også kommentere andres forslag. Sjekk på forhånd på artikkelens diskusjonsside om artikkelen ikke allerede har vært Ukens artikkel. En oversikt over mulige artikler finner du her.

Skandinavisk samarbeid. De skandinaviske wikipedia-utgavene samarbeider om å vise fram gode artikler på hverandres forside. Disse artiklene kopieres fra våre nabospråks-wikipediaer, på bakgrunn av valg av ukens artikkel som allerede er gjort der.

fra da | til da | fra nn | til nn | fra sv (evt.)

Ukens artikkel[rediger kilde]

Ukens artikkel-arkiv for 2004 · 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017 · 2018
Oppdater siden
til da | til nn | til sv

Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:

Portrettmaleri av Birkeland da han var 33 år. Denne uka er det 150-årsjubileum for Birkeland

Kristian Birkeland (1867–1917) var professor i fysikk. Han gjorde banebrytende arbeid innenfor forståelsen av fenomener i verdensrommet, både nordlys og andre forhold. Birkelands nordlysforskning var forut for sin tid, og ikke før moderne satellitter og romsonder kunne brukes til målinger, ble hans teorier bekreftet.

Birkeland var også sentral for utviklingen av Birkeland-Eyde-prosessen for fremstilling av salpeter til bruk som kunstgjødsel, et arbeid finansiert av ingeniøren og finansmannen Sam Eyde. Denne industriutviklingen dannet grunnlaget for Norsk Hydro. I tillegg hadde han patenter på en rekke forskjellige tekniske innretninger, som en strømbryter, komponenter for radiosending, fettherding, høreapparat, lysbueovn og avfallsbehandling. Les mer …

visdiskutérrediger

Neste ukes bolk er:

Et fotografi fra havariet i 1912

Titanic er en amerikansk drama- og katastrofefilm fra 1997, skrevet og regissert av James Cameron. Leonardo DiCaprio og Kate Winslet spiller hovedrollene som Jack og Rose, to mennesker fra forskjellige samfunnsklasser som forelsker seg under passasjerskipet «Titanic»s jomfrutur i april 1912. Filmens rammefortelling har scener som skifter mellom nåtid og fortid.

Camerons inspirasjon for filmen kom fra hans fascinasjon for skipsvrak. Han mente at en kjærlighetsfortelling med tap av menneskeliv ville være avgjørende for å skape et inntrykk av tragedien. Produksjonen av filmen begynte i 1995 da Cameron gjorde opptak av «Titanic»s vrak. Titanic hadde premiere i Tokyo 1. november 1997 og i Norge 13. februar 1998. Den fikk god kritikk og ble nominert til 14 Oscar-priser. Den vant elleve av dem og tangerte prisrekorden til Ben-Hur (1959). Les mer …

visdiskutérrediger

Ukens nynorsk-artikkel[rediger kilde]

Wikipedia:Ukens artikkel. Arkiv for nynorskartiklene: 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017
hent fra nn

Den nåværende versjonen av denne bolken på hovedsiden er:

Oslo Nye Teater

Oslo Nye Teater er eit teater i Oslo, eigd av Oslo kommune. Teateret har hovudscena si i eige teaterhus i Rosenkrantz' gate 10, og har biscener i Centralteatret i Akersgata 38, og dessutan i kjellaren i dette bygget, kalla Teaterkjeller'n. Teateret driv òg dokketeateret Oslo Nye Trikkestallen i den gamle, nedlagte trikkestallen i Torshovgata 33.

Oslo Nye Teater har opphav i A/S Det Nye Teater, skipa 20. november 1918 med staten som den største aksjonæren. Teaterets fyrste premiere gjekk føre seg i provisoriske lokale på Lillestrøm 15. september 1928 med Hamlet av William Shakespeare, der teatersjefen sjølv, Ingolf Schanche, spela tittelrolla. I mai 1924 vedtok representantskapet i A/S Det Nye Teater å kjøpe eigedomen Rosenkrantz' gate 10 og reise eit hus for teateret på tomta. Arkitektane Gudolf Blakstad og Jens Dunker vart engasjerte, og prosjekterte eit betongbygg i forenkla nyklassisistisk stil med drag av funksjonalisme. For å sikre at teateret fekk dei beste og mest moderne bygningstekniske, scenetekniske og akustiske tilhøva, blei det engasjert spesialistar både frå Noreg og utlandet. Grunnsteinen vart lagt ned 15. oktober 1927, kranselag vart feira 3. august 1928, og 26. februar 1929 vart teaterhuset innvigd ved at skodespelet Ved rikets port, fyrste parten av ein trilogi av Knut Hamsun, vart spela i teaterhuset. Les meir …

Vis alene

Neste ukes bolk er:

nndasv

Ukens danske artikkel[rediger kilde]

Wikipedia:Ukens artikkel. Dansk artikkelarkiv for 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017
hent fra da

Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:

Grindefangst ved Vágur, 2004.

Grindefangst er fangst af grindehvaler og er på Færøerne en fangsttradition som menes at gå helt tilbage til vikingetiden. Jagten opstår spontant og ikke planlagt. Der udsendes grindebud, når en flok grindehvaler opdages tæt på land, hvorefter grindehvalerne indkredses af både, drives ind til den nærmeste godkendte hvalbugt og helt op på stranden, hvorefter de slagtes med et enkelt hug mod rygmarven. Derefter fordeles kød og spæk ligeligt mellem alle i området, eller kun blandt dem der deltog i fangsten, det er forskelligt fra sted til sted og kommer også an på hvor mange hvaler der er tale om. For de fleste færinger er det en vigtig del af deres historie og madkultur og et vigtigt supplement til deres kost og til deres økonomi, da maden er gratis. Der slagtes hvert år ved drivfangst op til 1300 grindehvaler på Færøerne, i gennemsnit ca. 800 grindehvaler årligt, og der er lovmæssige regler for, hvordan hvalerne sammendrives, slagtes og fordeles. Læs mere

Vis alene

Neste ukes bolk er:

Antarktisk krill

Antarktisk krill (latin: Euphausia superba) er en art af krill, også kaldet lyskrebs, der findes i havet omkring Antarktis. Dette lille krebsdyr er hjørnestenen i det antarktiske økosystem.

De rejelignende antarktiske krill lever i store stimer, op mod 10.000-30.000 individer pr. m³. Opgjort i biomasse er den antarktiske krill det mest succesfulde dyr på planeten, da de udgør omkring 500 millioner tons. Krill lever af fytoplankton og optager energi fra primærproduktionen, hvis energi er omdannet fra solens lys. Krill lever hele deres livscyklus i de frie vandmasser. Dyrene gror til en længde omkring 6 centimeter og vejer op til 2 gram. De kan blive op til 6 år gamle.

Den antarktiske krill gyder fra januar til marts. Hannen anbringer ved hjælp af specielt udviklede lemmer en spermpakke ved hunnens kønsåbning. Læs mere

dannsv

Utvalgt svensk artikkel[rediger kilde]

Wikipedia:Ukens artikkel. Svensk arkiv: 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017
Utvalgt svensk artikkel velges ut blant de artikler som er ukens utvalgte på svensk wikipedia: her.

Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:

Yngve Larsson

Yngve Larsson (1881–1977) var en svensk statsvetare, politiker (s, fp), borgarråd, riksdagsledamot och ordförande för Stockholms stadskollegium.

Från 1908 blev han en ledande kraft bakom Svenska stadsförbundets tidiga utveckling. Larsson involverades i Stockholms författningsreform, och utsågs 1920 till stadssekreterare i Stockholms stad. Han var gatu- och stadsbyggnadsborgarråd 1924–1946, och politiskt ledande bakom flera av stadens största infrastrukturprojekt, däribland Slussen, Bromma, tunnelbanan och Norrmalmsregleringen. Under krigsåren var Larsson även en ledande antinazistisk opinionsbildare. 1946 valdes han till riksdagsledamot (fp) och ordförande för Stockholms stadskollegium. Hans stora stadshistoriska verk Mitt liv i Stadshuset (1977) blev även hans självbiografi.

Larsson kom att kallas sitt århundrades främste svenske stadsbyggare och århundradets gigant inom stockholmspolitiken. Läs mer…

Vis alene

Neste ukes bolk er:

Vy över andetornet till Changling, Yongle-kejsarens grav.

Minggravarna (明十三陵, Míngshísānlíng) är ett kejserligt gravfält från den kinesiska Mingdynastin (1368–1644). Gravfältet ligger cirka 45 km norr om centrala Peking. Minggravarna innehåller mausoleer för tretton av Mingdynastins totalt sexton kejsare och dessutom sju satellitgravar för konkubiner och eunucker. Graven Dingling för kejsar Wanli är utgrävd och det underjordiska palatset där kejsaren låg begraven hålls öppet för turister.

Sedan år 2000 är Ming- och Qingdynastiernas kejserliga gravar, där Minggravarna ingår, listade som världsarv av Unesco. Gravfältet är en av Pekings populäraste turistattraktioner. Läs mer…

svdann

Uke 52[rediger kilde]

Ukens artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki
Ukens artikkel på nynorsk nowiki nnwiki dawiki svwiki
Ukens danske artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki
Utvalgt svensk artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki