Wikipedia:Ukens artikkel

Fra Wikipedia, den frie encyklopedi
Hopp til: navigasjon, søk
Våre beste artikler
Ukens artikkel: det beste fra vår egen wiki
- og et skandinavisk samarbeid


Ukens artikkel er en bolk på forsiden som blir oppdatert en gang i uken med de første avsnittene fra en spesielt god artikkel fra vår Wikipedia, sammen med et bilde.

Hvordan velges ukens artikkel? Artiklene velges blant våre Utmerkede artikler, Anbefalte artikler og Gode lister og portaler. Alle som vil kan foreslå en artikkel som ukens artikkel; du skriver inn ditt forslag på en ledig diskusjonsside under årsoversikten over forslag. Her kan du også kommentere andres forslag. Sjekk på forhånd på artikkelens diskusjonsside om artikkelen ikke allerede har vært Ukens artikkel. En oversikt over mulige artikler finner du her.

Skandinavisk samarbeid. De skandinaviske wikipedia-utgavene samarbeider om å vise fram gode artikler på hverandres forside. Disse artiklene kopieres fra våre nabospråks-wikipediaer, på bakgrunn av valg av ukens artikkel som allerede er gjort der.

fra da | til da | fra nn | til nn | fra sv (evt.)

Ukens artikkel[rediger kilde]

Ukens artikkel-arkiv for 2004 · 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017
Oppdater siden
til da | til nn | til sv

Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:

Bilde av Ganymedes anti-jovianske halvkule.:no:Ganymedes (måne)

Ganymedes eller Jupiter III er en av Jupiters måner. Den er den syvende månen og den tredje galileiske månen utover fra Jupiter. Månen fullfører et omløp på 7,15 jorddager og har 1:2:4–baneresonans med månene Europa og Io. Diameteren på 5 268 km gjør Ganymedes til den største månen i solsystemet – 2 % større enn Saturns største måne Titan.

Ganymedes er sammensatt av omtrentlig like mengder av silikatstein og vann i en fase av is. Månen er fullt differensiert med en jernrik flytende kjerne. Et saltvannshav antas å eksistere nær 200 km under overflaten, klemt mellom lag av is. Overflaten er sammensatt av to hovedtyper av terreng. Mørke regioner mettet med nedslagskratre er datert til fire milliarder år siden og dekker ca. en tredjedel av overflaten. Litt yngre, lysere regioner med avskjærende fordypninger og åsrygger, dekker den resterende overflaten. Det lyse terrengets geologi skyldes trolig tektonisk aktivitet forårsaket av tidevannsoppvarming. Ganymedes er den eneste kjente satellitten i solsystemet med en magnetosfære, sannsynligvis dannet gjennom konveksjon i den flytende jernkjernen.

Ganymedes kan ha blitt observert av den kinesiske astronomen Gān Dé 365 f.Kr. Den første sikre observasjonen ble gjort av Galilei 7. januar 1610. Les mer …

visdiskutérrediger

Neste ukes bolk er:

Mannerheim under andre verdenskrig. Denne uka er det 150 år siden hans fødsel

Carl Gustaf Mannerheim (1867–1951) var en finsk adelig offiser, oppdagelsesreisende, riksforstander og president. Han var Finlands sjette president 1944 - 1946.

Mannerheim startet sin militære karriere i den keiserlige russiske hæren og ble øverstkommanderende for Finlands hvite armé under borgerkrigen i 1918. Han ble forsvarssjef ved Vinterkrigens utbrudd i 1939. Da president Risto Ryti trakk seg i 1944 ble Mannerheim valgt til president av Riksdagen. Han tiltrådte 4. august, en uke før avslutningen av Fortsettelseskrigen, med oppdraget å «lede landet til fred». Les mer …

visdiskutérrediger

Ukens nynorsk-artikkel[rediger kilde]

Wikipedia:Ukens artikkel. Arkiv for nynorskartiklene: 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017
hent fra nn

Den nåværende versjonen av denne bolken på hovedsiden er:

Inés de Suárez

Inés de Suárez (1507–1580) var ein kvinneleg conquistador frå Spania som tok del i erobringa av Chile-territoriet og forsvarte Santiago mot eit åtak frå mapuche-folket i 1541. Ho var elskarinna til conquistadoren Pedro de Valdivia og blei til slutt gift med den chilenske guvernøren Rodrigo de Quiroga.

I 1541 hadde Suárez ei viktig rolle då Santiago var under åtak frå mapuchefolk leia av Michimalonco. Suárez bar mat og vatn til mennene i kampen, pleidde såra, og gav dei oppmuntring og trøyst. Seinare stod ho for halshogginga av sju indianarar dei hadde som gislar og kaste hovuda ut blant åtakarane for å skremme dei. Etter at dei sju vart halshogne og hovuda kasta ut blant indianarane, kledde de Suárez seg med brynje og hjelm, kasta ei kappe over skuldra, og la ut med den kvite hesten sin. Spanjolane drog føremon av forvirring og uorden skapt blant indianarane, og inspirert av den modige kvinna som nå leidde dei, lykkast spanjolane i å drive den uorganiserte styrken ut frå byen. Les meir …

Vis alene

Neste ukes bolk er:

Miles Davis

Jazz-fusion, jazzrock eller berre fusion ein musikksjanger som blandar jazz med element frå andre musikkstilar, hovudsakleg funk, rock, R&B, ska, elektronisk og verdsmusikk, men òg pop, klassisk og folkemusikk, eller stundom til og med metal, reggae, country, hip hop og meir. Fusionalbum kan ha mange stilartar innanfor same album.

Seint i 1960-åra byrja jazzmusikarar å blande formene og improvisasjonsteknikkane i jazz med elektriske instrument frå rock og rytmar frå soul og rhythm and blues. Samstundes byrja enkelte rockeartistar å leggja til element av jazz i musikken sin. Trompetisten og komponisten Miles Davis hadde stor innverknad på utviklinga av jazz-fusion. I England vart fleire band assosiert med jazzrock, som Soft Machine, Blood, Sweat & Tears og Chicago. Les meir …

nndasv

Ukens danske artikkel[rediger kilde]

Wikipedia:Ukens artikkel. Dansk artikkelarkiv for 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017
hent fra da

Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:

Lillebæltsbroen set under gennemsejling.

Lillebæltsbroen, nu ofte omtalt som Den gamle Lillebæltsbro, er en kombineret jernbane- og vejbro, der blev den første faste forbindelse mellem Jylland og Fyn. Konstruktionen påbegyndtes i 1925, og broen blev indviet 14. maj 1935.

Med indførelsen af jernbane over Fyn blev der i 1872 etableret en jernbanefærge over Lillebælt. Snart begyndte undersøgelserne af muligheden for at etablere en fast forbindelse, Det var dog først i 1924, at anlæggelsen af broen blev vedtaget, i første omgang bare som jernbanebro, men i løbet af anlægsperioden indså man, at biltrafikken var ved at blive så vigtig, at man valgte at udvide forbindelsen med to spor til biler.

Lillebæltsbroen er en cantileverbro på strækningen over vand, mens tilslutningsfagene på land er to buebroer. Den samlede længde er 1.178 m, bredden er 16,5 m, højden er 15-24 m, og der er en gennemsejlingshøjde på 33 m.

Broen blev straks en succes, der fx skar 40 % af rejsetiden med tog mellem København og Esbjerg. Også for bilerne var forbindelsen populær, og med den stærkt stigende biltrafik i 1950'erne stod det snart klart, at den tosporede bro var en flaskehals. Derfor blev det vedtaget at bygge en ny bro udelukkende til biltrafik, og denne bro, der var en del af det store motorvejs-H, stod klar til at aflaste den gamle bro i 1970. Nu er den vigtigste funktion af den at være jernbanebro, men bilvejen er bibeholdt og bruges fortsat, mest til lokal trafik. Læs mere

Vis alene

Neste ukes bolk er:

Oversigt over etaperne i Giro d'Italia 2009

1. til 11. etape af Giro d'Italia 2009 fandt sted mellem 9. og 20. maj. Løbet fortsatte 21. maj med 12. etape. Den første etape var, som den havde været det siden 2007, en holdtidskørsel. Som de fleste Grand Tours har det for vane, startede løbet med en række flade etaper, der lå til sprinterne. På disse etaper konkurrerede blandt andre Alessandro Petacchi og Mark Cavendish om etapesejrene. Petacchi tog to etapesejre, mens Cavendish tog tre individuelle etapesejre samt var med i sejren på første etapes holdtidskørsel.

Tre kuperede etaper lå i slutningen af løbets første uge samt starten af dets anden uge. Disse etaper førte Giroen gennem Østrig og Schweiz, før den igen vendte tilbage til Italien. Hver af disse etaper tog mere end fem timer at køre – ifølge rytterne var den regn, der faldt hver dag, kombineret med de besværligheder, de forskellige op- og nedkørsler udgjorde, forhold, der gjorde etaperne usikre. Denne holdning blev potentielt gyldiggjort af de livstruende skader, Pedro Horrillo pådrog sig på ottende etape, da han styrtede på en nedkørsel. Den niende etape skulle have været et storslået kriterium som fejring af Giroens 100-års-jubilæum, men endte i en kollektiv protest fra rytterne over sikkerhedsforholdene i løbet. Protesten betød, at etapen blev neutraliseret, og alle ryttere fik noteret samme tid som etapevinderen.

Tiende etape var dette års Giros længste og mest bjergrige og var en af løbets to kongeetaper. Danilo Di Luca vandt etapen og udbyggede dermed sin føring før løbets anden halvdel. Læs mere

dannsv

Utvalgt svensk artikkel[rediger kilde]

Wikipedia:Ukens artikkel. Svensk arkiv: 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017
Utvalgt svensk artikkel velges ut blant de artikler som er ukens utvalgte på svensk wikipedia: her.

Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:

Ett exempel.

Slaget vid Svensksund var ett sjöslag som ägde rum i Svensksund utanför dagens Kotka vid Finska vikens nordöstra kust mellan 9 och 10 juli 1790, och som blev den sista militära drabbningen under Gustav III:s ryska krig (1788–1790). Slaget utkämpades mellan en svensk och en rysk flotta, vilka nästan helt bestod av roddfartyg, och blev dessutom det sista större sjöslaget där galär]er deltog.

Under krigets tredje år försökte den svenska flottan att anfalla den ryska huvudstaden Sankt Petersburg. Företaget misslyckades och hela den svenska flottan blev instängd i Viborgska viken av ryska örlogseskadrar. Den 3 juli 1790 genomförde den svenska flottan en framgångsrik utbrytning («Viborgska gatloppet») och räddades från att förstöras av den ryska flottan. Ryssarna jagade efter den svenska skärgårdsflottan, som tog ställning mellan öarna i Svensksund.

Den 9 juli försökte den ryska skärgårdsflottan anfalla och med ett slag förinta den svenska skärgårdsflottan. Ryssarna upplevde stora svårigheter i striderna mot svenskarnas starka ställning, såsom ogynnsamma vindar och utmattade ryska fartygsbesättningar, i kombination med högmodigt ledarskap. Slaget slutade med ett katastrofalt nederlag för Ryssland, där ryssarna förlorade en tredjedel av sin flotta, samtidigt som svenskarnas förluster var minimala.

Slaget vid Svensksund anses vara Sveriges största marina seger någonsin och var en direkt orsak till att kriget kort därefter avslutades genom fredsfördraget i Värälä, där ingendera sida hade vare sig vunnit eller förlorat markområden. Med tanke på antalet krigsfartyg som deltog betraktas sjöslaget också som det största i Östersjöns historia. Läs mer…

Vis alene

Neste ukes bolk er:

Reinhard Heydrich, cirka 1941.

Reinhard Heydrich (1904–1942) var en tysk nazistisk politiker och militär. Han var chef för Reichssicherheitshauptamt (RSHA), Nazitysklands säkerhetsministerium, från 1939 och ställföreträdande riksprotektor i Böhmen-Mähren från 1941. Hitler kallade Heydrich för "mannen med järnhjärtat".

Heydrich grundade Sicherheitsdienst (SD), en underrättelsetjänst med uppgift att avslöja och kväsa motstånd mot NSDAP genom gripanden, deportationer och mord. Heydrich organiserade i november 1938 Kristallnatten, en riksomfattande förföljelse av judar. Heydrich sammankallade och ledde Wannseekonferensen, som ägde rum den 20 januari 1942. Vid konferensen drog deltagarna upp riktlinjerna för hur "den slutgiltiga lösningen av judefrågan" administrativt och logistiskt skulle genomföras.

Som ställföreträdande riksprotektor i Böhmen-Mähren ämnade Heydrich kuva det tjeckiska motståndet. Den 27 maj 1942 genomförde en tjeckisk kommandotrupp ett attentat mot Heydrich på uppdrag av den tjeckiska exilregeringen i Storbritannien. Heydrich avled efter en dryg vecka. Tysk underrättelsetjänst kopplade falskeligen ihop attentatsmännen med befolkningen i två byar, Lidice och Ležáky; alla vuxna män i Lidice arkebuserades och kvinnor och barn deporterades till koncentrationsläger. Läs mer…

svdann

Uke 23[rediger kilde]

Ukens artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki
Ukens artikkel på nynorsk nowiki nnwiki dawiki svwiki
Ukens danske artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki
Utvalgt svensk artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki