Wikipedia:Ukens artikkel

Fra Wikipedia, den frie encyklopedi
Hopp til: navigasjon, søk
Våre beste artikler
Ukens artikkel: det beste fra vår egen wiki
- og et skandinavisk samarbeid


Ukens artikkel er en bolk på forsiden som blir oppdatert en gang i uken med de første avsnittene fra en spesielt god artikkel fra vår Wikipedia, sammen med et bilde.

Hvordan velges ukens artikkel? Artiklene velges blant våre Utmerkede artikler, Anbefalte artikler og Gode lister og portaler. Alle som vil kan foreslå en artikkel som ukens artikkel; du skriver inn ditt forslag på en ledig diskusjonsside under årsoversikten over forslag. Her kan du også kommentere andres forslag. Sjekk på forhånd på artikkelens diskusjonsside om artikkelen ikke allerede har vært Ukens artikkel. En oversikt over mulige artikler finner du her.

Skandinavisk samarbeid. De skandinaviske wikipedia-utgavene samarbeider om å vise fram gode artikler på hverandres forside. Disse artiklene kopieres fra våre nabospråks-wikipediaer, på bakgrunn av valg av ukens artikkel som allerede er gjort der.

fra da | til da | fra nn | til nn | fra sv (evt.)

Ukens artikkel[rediger kilde]

Ukens artikkel-arkiv for 2004 · 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017
Oppdater siden
til da | til nn | til sv

Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:

Det er mange krater på den siden av Callisto som vender bort fra Jupiter.

Callisto eller Jupiter IV er en av Jupiters måner. Den er den åttende månen og den fjerde galileiske månen utover fra Jupiter. Månen fullfører et omløp på 16,69 jorddager. Callisto roterer synkront med baneperioden slik at samme halvkule alltid vender mot Jupiter. Overflaten er mindre påvirket av Jupiters magnetosfære enn på de andre galileiske månene fordi banen er lengre unna.

Månen er den tredje største månen i solsystemet. Callisto har planetmasse stor nok til å gi hydrostatisk likevekt, og hadde vært en dvergplanet dersom den gikk i bane direkte rundt solen. Callisto består av like mengder bergarter og iser. En ekstremt tynn atmosfære er sammensatt av karbondioksid og molekylært oksygen.

Callisto ble oppdaget av Galilei i 1610 og av Simon Marius rundt samme tid. Pioneer 10 var i 1973 det første romfartøyet som besøkte Callisto. Romsonden Galileos besøk 1996–2001 har gitt hovedmengden av kunnskapen om Callisto. (Les mer …)

visdiskutérrediger

Neste ukes bolk er:

I 1934 ble Trumn valgt til senator. Under den andre verdenskrig fikk han nasjonal berømmelse som leder for den såkalte Truman-komiteen

Harry S. Truman (1884-1972) var USAs president fra april 1945 til januar 1953. Han var visepresident januar–april 1945.

Trumans periode som president ble et vendepunkt i amerikansk utenrikspolitikk, idet USA førte en internasjonalistisk politikk i forståelse med sine europeiske allierte. I sluttfasen av den andre verdenskrig, der aksemaktene ble beseiret, beordret han bruken av kjernefysiske våpen mot Japan. Intensjonen var å forkorte krigen, men beslutningen er fortsatt kontroversiell. Etter krigen ble FN og NATO etablert, mens Marshallplanen skulle sikre gjenreisningen av Vest-Europa. I begynnelsen av den kalde krigen definerte han Truman-doktrinen, som lå til grunn for en oppdemmingspolitikk overfor Sovjetunionen og Kina. Les mer …

visdiskutérrediger

Ukens nynorsk-artikkel[rediger kilde]

Wikipedia:Ukens artikkel. Arkiv for nynorskartiklene: 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017
hent fra nn

Den nåværende versjonen av denne bolken på hovedsiden er:

Omfalos i Delfi

Delfí er ein sentral arkeologisk funnstad i Hellas. I dag er det namnet på ein landsby og ein kommune i periferieininga Fokída i periferien Sentral-Hellas. Delfí ligg på eit platå i fjellsida på Parnassós, ved sidan av heilagdomen til Apollon, orakelet.

I antikken var det staden for det viktigaste orakelet til guden Apollon. Den greske verda følte ærefrykt for Delfí på grunn av omfalos-steinen, «verdas navle» og sentrum i universet. I den indre eldstaden i tempelet til den delfiske Apollon brann ein evig flamme Etter slaget ved Plaitaia sløkte dei greske byane sine flammar og førte ny eld frå eldstaden til Hellas. I grunnleggingsfortellingane om dei greske koloniane vart kolonistane først vigde ved Delfí. Les meir …

Vis alene

Neste ukes bolk er:

nndasv

Ukens danske artikkel[rediger kilde]

Wikipedia:Ukens artikkel. Dansk artikkelarkiv for 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017
hent fra da

Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:

Mandril

Casper & Mandrilaftalen er en dansk surrealistisk tv-sketchserie fra 1999. Programmet er kendt for sine excentriske figurer og absurde indslag. Programmet havde få seere, blandt andet som følge af dets sene sendetid kl. 23:30 og DR2s begrænsede dækning. Det blev rost af anmelderne og vandt to priser ved TV Prisen i 2000. Programmet opnåede også kultstatus.

Serien består af i alt 67 episoder på hver cirka 27 minutter. Programmets vært er Casper Christensen, mens de øvrige medvirkende spiller en ræke forskellige figurer. Budgettet til serien var meget lavt, og der var fx kun afsat 2.000 kr til rekvisitter til de første 50 afsnit. Arbejdet med et afsnit foregik på én dag: Først blev der skrevet manuskript om formiddagen, dernæst blev afsnittet optaget og produceret i løbet af højst fire timer, hvilket ikke gav mange muligheder for redigering, og endelig blev afsnittet udsendt sent om aftenen. Læs mere

Vis alene

Neste ukes bolk er:

Kort over cantrefi i middelalderens Wales.

Wales' historie begynder med ankomsten af mennesker til området for tusinder af år siden. Romerne, som begyndte erobringen af Britannien i år 43, drog i år 48 på felttog i hvad der nu er det nordøstlige Wales mod en folkestamme kaldet dekeanglere og fik total kontrol over regionen kendt som den romerske Britannien. Romerne forlod øen i 400-tallet, noget som åbnede døren for angelsaksere til at invadere og bosætte sig. Derefter begyndte det britanniske sprog og kultur at gå i opløsning, og flere særskilte grupper og folk blev dannet. Det walisiske folk var den største af disse grupper og regnes generelt som selvstændigt folk i forhold til andre overlevende brittonisk-talende folk efter 1000-tallet.

Gensidig ødelæggende kampe og stridigheder samt pres fra de engelske og senere af de normanniske erobrere førte til, at de walisiske kongedømmer gradvist kom ind under den engelske krone. I 1282 førte Llywelyn den sidstes død til erobringen fra kong Edvard 1. af England. I 1700-tallet oplevede Wales begyndelsen på to forandringer som i høj grad kom til at påvirke området: den walisiske metodistisk fornyelse, noget som førte til at landet religiøst set i stigende grad vendte sig fra den engelske kirke, og den industrielle revolution. Læs mere

dannsv

Utvalgt svensk artikkel[rediger kilde]

Wikipedia:Ukens artikkel. Svensk arkiv: 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017
Utvalgt svensk artikkel velges ut blant de artikler som er ukens utvalgte på svensk wikipedia: her.

Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:

Faksimil av första sidan i The Life of Tymon of Athens från First Folio, publicerad 1623

Timon av Aten är en pjäs av William Shakespeare om en man som avskyr mänskligheten. Oftast betecknas den som en tragedi, inspirerad av historiska händelser. Skådespelet är ett av Shakespeares minst spelade, därtill ett av hans mest svårtolkade och svårspelade.

Pjäsen kan bara dateras gissningsvis genom jämförelse med andra Shakespearepjäser. Shakespeares främsta källor anses vara Plutarkos och Lukianos. Dramat handlar om den rike atenaren Timon som utnyttjas av sina falska vänner och i bitterhet drar sig tillbaka till ödemarken där han förbannar mänskligheten. Till formen är pjäsen motsägelsefull och bitvis osammanhängande som om den inte var färdigskriven. Den har en satirisk underton. Ett centralt tema i pjäsen, som kan ges skilda läsarter, är att man inte kan köpa sig vänskap. Läs mer…

Vis alene

Neste ukes bolk er:

Joel Pettersson. Foto från 1916.

Joel Pettersson (1892–1937) var en åländsk författare och konstnär som i sina bilder och i sin dialektpräglade prosa och dramatik skildrat den åländska landsbygden under 1900-talets första årtionden. Trots att mycket litet av hans verk publicerades under hans livstid räknas han idag till en av de mest betydelsefulla åländska författarna.

Mycket av Petterssons prosa kan betecknas som delvis sammanhängande noveller där den självbiografiska figuren Pojken ofta förekommer, men en del av hans texter är skrivna direkt i jagform. Prosan utspelar sig vanligen i den samtida åländska bondemiljön, men en del har mer allegorisk, sagoliknande karaktär. Flera av hans pjäser har uppförts på Åland även på senare år. Hans måleri, som har betecknats som modernistiskt och expressionistiskt, uppmärksammades tidigare än hans litterära verk. Han målade på material som ogrundad kartong och med oljefärger av låg kvalitet vilket bidrar till den råa känslan, men gör att många målningar är i dåligt skick idag. Hans motiv var traditionella – porträtt, landskapsmålningar och stilleben – men hans teknik och färgval okonventionellt och modernt för tiden. Läs mer…

svdann

Uke 27[rediger kilde]

Ukens artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki
Ukens artikkel på nynorsk nowiki nnwiki dawiki svwiki
Ukens danske artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki
Utvalgt svensk artikkel nowiki nnwiki dawiki svwiki